Översikt över formler i Excel

Översikt över formler i Excel

Viktigt!: Den här artikeln är maskinöversatt, se ansvarsfriskrivningen. Den engelska versionen av den här artikeln finns här för din referens.

Om du är nybörjare i Excel kommer du snart att märka att det är mycket mer än ett rutnät där man anger tal i kolumner och rader. Visst kan man använda Excel för att beräkna summorna för kolumner och rader med tal, men man kan också beräkna betalningar för bostadslån, lösa matematiska eller tekniska problem eller hitta bästa tänkbara scenario utifrån variabler som du själv anger.

Detta görs med hjälp av formler i celler. En formel används för att utföra beräkningar eller andra åtgärder på data i kalkylbladet. En formel inleds alltid med ett likhetstecken (=), som kan följas av tal, matematiska operatorer (t.ex. plus- och minustecken för addition respektive subtraktion) och inbyggda Excel-funktioner, som verkligen kan göra en formel kraftfull.

Med följande exempel på en formel multipliceras 2 med 3, och sedan läggs 5 till resultatet för att ge svaret 11.

=2*3+5

Här följer ytterligare exempel på formler som du kan skriva i ett kalkylblad.

  • =A1+A2+A3    Summerar värdena i cell A1, A2 och A3.

  • =SUMMA(A1:A10)    Använder funktionen SUMMA för att returnera summan av värdena i A1 till A10.

  • =IDAG()    Returnerar dagens datum.

  • =STORA("hej")    Konverterar texten "hej" till "HEJ" med hjälp av funktionen STORA.

  • =OM(A1>0)    Använder funktionen OM för att testa cellen A1 och fastställa om den innehåller ett värde som är större än 0.

En formel kan också innehålla följande: funktioner, referenser, operatorer och konstanter.

Delar av en formel   

Delarna i en formel

1. Funktioner: Funktionen PI() returnerar värdet för pi: 3,142...

2. Referenser: A2 returnerar värdet i cell A2.

3. Konstanter: Tal eller textvärden som anges direkt i en formel, t.ex. 2.

4. Operatorer: Operatorn ^ (cirkumflex) upphöjer ett tal till en exponent och operatorn * (asterisk) multiplicerar tal.

En konstant är ett värde som inte beräknas: det är alltid detsamma. Datumet 10/9/2008, talet 210 och texten "Kvartalsvinst" är exempel på konstanter. Ett uttryck, eller ett värde som är resultatet av ett uttryck, är inte en konstant. Om du använder konstanter i en formel i stället för referenser till cellerna (t.ex. =30+70+110) ändras resultatet bara om du ändrar formeln. I regel är det bäst att placera konstanter i enskilda celler där de enkelt kan ändras vid behov, och sedan referera till de cellerna i formler.

Operatorer anger vilken typ av beräkning som ska utföras på elementen i en formel. Excel följer allmänna matematiska regler för beräkningar, d.v.s. parenteser, exponenter, multiplikation och division och addition och subtraktion (förkortas PEMDAS på engelska – på engelska används för övrigt även ramsan Please Excuse My Dear Aunt Sally för att lättare minnas reglerna). Med hjälp av parenteser kan du ändra beräkningsordningen.

Typer av operatorer. Det finns fyra olika typer av beräkningsoperatorer: aritmetiska operatorer, jämförelseoperatorer, textkombinationsoperatorer och referensoperatorer.

  • Aritmetiska operatorer

    Om du vill utföra grundläggande matematiska operationer som addition, subtraktion, multiplikation eller division, kombinera tal eller generera numeriska resultat använder du följande aritmetiska operatorer.

    Aritmetisk operator

    Betydelse

    Exempel

    + (plustecken)

    Addition

    =3+3

    – (minustecken)

    Subtraktion
    Negation

    =3–3
    =-3

    * (asterisk)

    Multiplikation

    =3*3

    / (snedstreck)

    Division

    =3/3

    % (procenttecken)

    Procent

    30 %

    ^ (cirkumflex)

    Exponentiering

    =3^3

  • Jämförelseoperatorer

    Använd följande operatorer om du vill jämföra två värden. När två värden jämförs med hjälp av dessa operatorer, blir resultatet ett logiskt värde, antingen SANT eller FALSKT.

    Jämförelseoperator

    Betydelse

    Exempel

    = (likhetstecken)

    Lika med

    =A1=B1

    > (större än-tecken)

    Större än

    =A1>B1

    < (mindre än-tecken)

    Mindre än

    =A1<B1

    >= (större än eller lika med-tecken)

    Större än eller lika med

    =A1>=B1

    <= (mindre än eller lika med-tecken)

    Mindre än eller lika med

    =A1<=B1

    <> (inte lika med-tecken)

    Inte lika med

    =A1<>B1

  • Operator för textkombination

    Om du vill sammanfoga (kombinera) en eller flera textsträngar till ett sammanhängande textstycke använder du operatorn &.

    Textoperator

    Betydelse

    Exempel

    & (et-tecken)

    Ansluter eller sammanfogar två värden för att ge ett sammanhängande textvärde

    ="Nordan"&"vind" resulterar i "Nordanvind".
    Om A1 innehåller "Efternamn" och B1 innehåller "Förnamn" resulterar =A1&", "&B1 i "Efternamn, Förnamn".

  • Referensoperatorer

    Med följande operatorer kan du kombinera cellområden för beräkningar.

    Referensoperator

    Betydelse

    Exempel

    : (kolon)

    Områdesoperator som skapar en referens till alla celler mellan två referenser, inklusive de två referenserna.

    B5:B15

    , (komma)

    Unionsoperator som kombinerar flera referenser till en referens

    =SUMMA(B5:B15,D5:D15)

    (blanksteg)

    Skärningspunktsoperator, som producerar en referens till celler som är gemensamma för två referenser

    B7:D7 C6:C8

Överst på sidan

Ibland kan beräkningsordningen påverka resultatet av formeln. Därför är det viktigt att du förstår hur ordningen fastställs och hur du kan ändra ordningen för att få fram det resultat du vill ha.

  • Beräkningsordning

    Formler beräknar värden i en särskild ordning. En formel i Excel börjar alltid med ett likhetstecken (=). I Excel tolkas tecknen efter likhetstecknet som en formel. Efter likhetstecknet följer de element som ska beräknas (operanderna), till exempel konstanter eller cellreferenser. Dessa skiljs åt av operatorer. Formeln beräknas från vänster till höger, enligt en särskild ordning för varje operator i formeln.

  • Prioritetsordning för operatorer i Excel-formler

    Om du kombinerar flera operatorer i en enstaka formel utförs operationerna i den ordning som visas i tabellen nedan. Om en formel innehåller operatorer med samma prioritet, det kan vara en formel som innehåller både en multiplikations- och divisionsoperator, beräknas operatorerna från vänster till höger.

    Operator

    Beskrivning

    : (kolon)

    (enkelt blanksteg)

    , (komma)

    Referensoperatorer

    Negation (som i –1)

    %

    Procent

    ^

    Exponentiering

    * och /

    Multiplikation och division

    + och –

    Addition och subtraktion

    &

    Sammanfogar två textsträngar

    =
    < >
    <=
    >=
    <>

    Jämförelse

  • Använda parenteser i Excel-formler

    Om du vill ändra beräkningsordningen omsluter du den del som ska beräknas först med parenteser. Följande formel ger resultatet 11 eftersom multiplicering utförs före addition. Formeln multiplicerar 2 med 3 och lägger sedan till 5.

    =5+2*3

    Om du använder parenteser för att ändra syntaxen kan du först addera 5 och 2 och sedan multiplicera resultatet med 3 och få resultatet 21.

    =(5+2)*3

    I exemplet nedan gör parenteserna runt första delen av formeln att B4+25 beräknas först, och sedan divideras resultatet med summan av värdena från D5, E5 och F5.

    =(B4+25)/SUMMA(D5:F5)

    Överst på sidan

Funktioner är fördefinierade formler som utför beräkningar med hjälp av särskilda värden, så kallade argument, i en viss ordning eller struktur. Funktioner kan användas för att utföra enkla eller komplexa beräkningar. Du hittar alla Excel-funktioner på fliken Formler i menyfliksområdet:

Fliken Formler i menyfliksområdet i Excel
  • Syntax för Excel-funktioner

    Följande exempel med funktionen AVRUNDA som avrundar ett tal i cell A10 illustrerar syntaxen för en funktion.

    Struktur i en funktion.

    1. Struktur. Strukturen i en funktion börjar med ett likhetstecken (=) följt av funktionsnamnet, en inledande parentes, argumenten för funktionen avgränsade med semikolon och en avslutande parentes.

    2. Funktionsnamn. Om du vill visa en lista över tillgängliga funktioner klickar du i en cell och trycker på SKIFT+F3. Då öppnas dialogrutan Infoga funktion.

    Formler – dialogrutan Infoga funktion i Excel

    3. Arguments. Argumenten kan vara tal, text, logiska värden som SANT eller FALSKT, matriser, felvärden som #SAKNAS! eller cellreferenser. Det argument du anger måste ge ett giltigt värde för det argumentet. Argument kan även vara konstanter, formler eller andra funktioner.

    4. Argumentbeskrivningar. En beskrivning med syntax och argument visas medan du skriver funktionen. Skriv t.ex. =AVRUNDA( varpå beskrivningen visas. Beskrivningar visas endast för inbyggda funktioner.

    Obs!: Du inte behöver skriva funktioner med versaler, t.ex. =AVRUNDA, eftersom funktionsnamn i gemener automatiskt ändras till versaler när du trycker på Retur. Om du stavar ett funktionsnamn fel, t.ex. skriver =SUMA(A1:A10) i stället för =SUMMA(A1:A10), returneras ett #NAMN?-fel i Excel.

  • Ange Excel-funktioner

    När du skapar en formel som innehåller en funktion kan du använda dialogrutan Infoga funktion när du vill lägga till kalkylbladsfunktioner. När du väljer en funktion i dialogrutan Infoga funktion öppnas en funktionsguide där namnet på funktionen visas, dess argument, en beskrivning av funktionen och de olika argumenten, funktionens aktuella resultat och hela formelns aktuella resultat.

    Funktionsguiden i Excel

    Genom att använda funktionen Komplettera automatiskt för formel kan du snabbt skapa och redigera formler samtidigt som risken för syntaxfel minimeras. När du har skrivit ett likhetstecken (=) och de första bokstäverna i funktionsnamnet visas en dynamisk listruta under cellen med giltiga funktioner, argument och namn som matchar bokstäverna. Om du markerar ett alternativ i listrutan infogas det automatiskt.

    Komplettera automatiskt för formel i Excel

  • Kapsla Excel-funktioner

    Ibland kan du vara tvungen att använda en funktion som ett av argumenten i en annan funktion. T.ex. använder följande formel en kapslad MEDEL-funktion och jämför värdet med 50.

    Kapslade funktioner

    1. Funktionerna MEDEL och SUMMA är kapslade inom funktionen OM.

    Giltiga returvärden     När en kapslad funktion används som argument måste den kapslade funktionen returnera samma typ av värde som argumentet använder. Om argumentet t.ex. returnerar värdet SANT eller FALSKT måste den kapslade funktionen också returnera värdet SANT eller FALSKT. Om den inte gör det visas felvärdet #VÄRDEFEL!

    Nivåbegränsningar vid kapsling    En formel kan innehålla upp till sju nivåer med kapslade funktioner. När en funktion (vi kallar den funktion B) används som argument i en annan funktion (vi kallar den funktion A), fungerar funktion B som en funktion på den andra nivån. Både MEDEL och SUMMA är funktioner på den andra nivån, om de används som argument för funktionen OM. Om en funktion kapslas inuti den kapslade funktionen MEDEL är den en funktion på den tredje nivån och så vidare.

    Överst på sidan

En referens identifierar en cell eller ett cellområde i ett kalkylblad och visar Excel var de data eller värden som ska användas i formeln finns. Du kan använda referenser när du vill använda data som finns på olika ställen i kalkylbladet i en formel eller använda värdet från en cell i flera formler. Du kan också referera till celler i andra kalkylblad i samma arbetsbok och till andra arbetsböcker. Referenser till celler i andra arbetsböcker kallas för länkar eller externa referenser.

  • Referenstypen A1

    Som standard används referenstypen A1 i Excel, vilket innebär att kolumner betecknas med bokstäver (A till och med XFD, maximalt 16 384 kolumner), och rader med siffror (1 till och med 1 048 576). Dessa beteckningar kallas för rad- och kolumnrubriker. När du vill referera till en cell anger du kolumnbokstaven följt av radnumret. B2 refererar exempelvis till skärningspunkten mellan kolumn B och rad 2.

    Om du vill referera till

    Använd

    Cellen i kolumn A och rad 10

    A10

    Cellområdet i kolumn A mellan rad 10 och 20

    A10:A20

    Cellområdet i rad 15 mellan kolumn B och E

    B15:E15

    Alla celler i rad 5

    5:5

    Alla celler från rad 5 till rad 10

    05:10

    Alla celler i kolumn H

    H:H

    Alla celler från kolumn H till och med kolumn J

    H:J

    Cellområdet från kolumn A till och med kolumn E och mellan rad 10 och 20

    A10:E20

  • Referera till en cell eller ett cellområde i ett annat kalkylblad i samma arbetsbok

    I följande exempel beräknas medelvärdet för området B1:B10 i kalkylbladet Marknadsföring i samma arbetsbok med funktionen MEDEL.

    Exempel på bladreferens

    1. Refererar till kalkylbladet Marknadsföring

    2. Refererar till cellområdet från B1 till B10

    3. Utropstecknet (!) Separerar kalkylbladsreferensen från cellområdesreferensen

    Obs!: Om det förekommer blanksteg eller siffror i det refererade kalkylbladet måste du lägga till apostrofer (') före och efter kalkylbladsnamnet. Exempel: ='123'!A1 eller = 'Januari intäkter'!A1.

  • Skillnaden mellan absoluta, relativa och blandade referenser

    1. Relativa referenser    En relativ cellreferens i en formel, t.ex. A1, baseras på den relativa positionen för den cell som innehåller formeln och den cell som referensen refererar till. Om positionen för cellen med formeln ändras görs samma sak för referensen. Om du kopierar eller fyller i formeln radvis eller kolumnvis justeras referensen automatiskt. Nya formler använder relativa referenser som standard. Om du t.ex. kopierar eller fyller i en relativ referens i cell B2 till cell B3 justeras den automatiskt från =A1 till =A2.

      Kopierad formel med relativ referens   

      Kopierad formel med relativ referens

    2. Absoluta referenser    En absolut cellreferens i en formel, t.ex. $A$1, refererar alltid till en cell på en specifik plats. Om positionen för cellen med formeln ändras är den absoluta referensen densamma. Om du kopierar eller fyller i formeln radvis eller kolumnvis justeras inte den absoluta referensen. Nya formler använder relativa referenser som standard, så du kan behöva ändra dem till absoluta referenser. Om du t.ex. kopierar eller fyller i en absolut referens i cell B2 till cell B3 förblir referensen densamma i båda cellerna: =$A$1.

      Kopierad formel med absolut referens   

      Kopierad formel med absolut referens
    3. Blandade referenser    En blandad referens har antingen en absolut kolumn och relativ rad, eller en absolut rad och relativ kolumn. En absolut kolumnreferens har formatet $A1, $B1 o.s.v. En absolut radreferens har formatet A$1, B$1 o.s.v. Om positionen för cellen med formeln ändras också den relativa referensen medan den absoluta referensen inte gör det. Om du kopierar eller fyller i formeln radvis eller kolumnvis justeras den relativa referensen automatiskt medan den absoluta referensen inte gör det. Om du t.ex. kopierar eller fyller i en blandad referens från cell A2 till B3 justeras den från =A$1 till =B$1.

      Kopierad formel med blandad referens   

      Kopierad formel med blandad referens

  • 3D-referenstyp

    Referera till flera kalkylblad    Om du vill analysera data i samma cell eller cellområde i flera kalkylblad i en arbetsbok, använder du en 3D-referens. En 3D-referens innehåller cell- eller områdesreferensen föregången av ett intervall med kalkylbladsnamn. Alla kalkylblad mellan det första och sista namnet i referensen används. Formeln =SUMMA(Blad2:Blad13!B5) lägger t.ex. till alla värden från cell B5 i alla kalkylblad mellan, och inklusive, Blad 2 och Blad 13.

    • Du kan använda 3D-referenser för att referera till celler i andra blad, för att definiera namn och för att skapa formler med följande funktioner: SUMMA, MEDEL, AVERAGEA, ANTAL, ANTALV, MAX, MAXA, MIN, MINA, PRODUKT, STDAV.P, STDAV.S, STDEVA, STDEVPA, VARIANS.P, VARIANS.S, VARA och VARPA.

    • 3D-referenser kan inte användas i matrisformler.

    • 3D-referenser kan inte användas med en operator (ett enstaka blanksteg) eller i formler som använder implicit skärningspunkt.

    Vad händer när du flyttar, kopierar, infogar eller tar bort kalkylblad    Följande exempel förklarar vad som händer när du flyttar, kopierar, infogar eller tar bort ett kalkylblad som ingår i en 3D-referens. I exemplen används formeln =SUMMA(Blad2:Blad6!A2:A5) för att summera cellerna A2 till och med A5 i kalkylblad 2 till och med 6.

    • Infoga eller kopiera     Om du infogar eller kopierar blad mellan Blad2 och Blad6 (slutpunkterna i detta exempel) tas alla värden i cellerna A2 till och med A5 från de tillagda bladen med i beräkningarna.

    • Ta bort     Om du tar bort blad mellan Blad2 och Blad6 tas deras värden bort från beräkningen.

    • Flytta     Om du flyttar blad som finns mellan Blad2 och Blad6 till en plats utanför det refererade bladområdet flyttas deras värden från beräkningen.

    • Flytta en slutpunkt     Om du flyttar Blad2 eller Blad6 till en annan plats i samma arbetsbok justeras beräkningen så att den omfattar det nya området med blad mellan slutpunkterna.

    • Ta bort en slutpunkt     Om du tar bort Blad2 eller Blad6 justeras beräkningen så att den omfattar bladen mellan dem.

  • Referenstypen R1C1

    Du kan också använda en referenstyp där både rader och kolumner i kalkylbladet numreras. Referenstypen R1C1 är användbar för att beräkna rad- och kolumnpositioner i makron. I R1C1 visar Excel en cells position med ett "R" åtföljt av ett radnummer, och ett "C" åtföljt av ett kolumnnummer.

    Referens

    Betydelse

    R[-2]C

    En relativ referens till cellen två rader ovanför i samma kolumn

    R[2]C[2]

    En relativ referens till cellen två rader nedanför och två kolumner åt höger

    R2C2

    En absolut referens till cellen i den andra raden i den andra kolumnen

    R[-1]

    En relativ referens till hela raden ovanför aktiv cell

    R

    En absolut referens till aktuell rad

    När du spelar in ett makro spelas vissa kommandon in med referenstypen R1C1. Om du t.ex. spelar in ett musklick på knappen Autosumma för att infoga en formel som summerar ett cellområde spelas formeln in med typen R1C1 och inte A1.

    Du kan aktivera eller inaktivera referenstypen R1C1 genom att markera eller avmarkera kryssrutan R1C1 referenstyp under avsnittet Arbeta med formler i kategorin Formler i dialogrutan Alternativ. Klicka på fliken Arkiv om du vill visa den här dialogrutan.

    Överst på sidan

Du kan skapa definierade namn som representerar celler, cellområden, formler, konstanter eller Excel-tabeller. Ett namn är en meningsfull genväg som gör det enklare att förstå syftet med en cellreferens, konstant, formel eller tabell, som annars kan vara svåra att förstå vid första anblicken. Följande information visar vanliga exempel på namn och hur de kan användas i formler så att det blir enklare att förstå formlerna.

Exempel

Exempeltyp

Exempel med områden i stället för namn

Exempel med namn

Referens

=SUMMA(A16:A20)

=SUMMA(Försäljning)

Konstant

=PRODUKT(A12;9,5%)

=PRODUKT(pris,momssats)

Formel

=TEXT(LETARAD(MAX(A16,A20),A16:B20,2,FALSKT),"åååå-mm-dd")

=TEXT(VTSÖK(MAX(Försäljning);Säljinfo;2;FALSKT);"åååå-mm-dd")

Tabell

A22:B25

=PRODUKT(pris,tabell1[@momssats])

Exempel 2

Kopiera exempeldata i följande tabell och klistra in dem i cell A1 i ett nytt Excel-kalkylblad. Om du vill visa formelresultaten markerar du formlerna, trycker på F2 och sedan på Retur. Om det behövs kan du ändra kolumnbredden så att alla data visas.

Obs!:  I formlerna i kolumnerna C och D ersätts det definierade namnet "Försäljning" för referensen till (cellområdet) A9:A13 och namnet "Säljinfo" ersätts för området A9:B13. Om du inte skapar de här namnen i testarbetsboken returnerar formlerna i D2:D3 felet #NAMN?.

Exempeltyp

Exempel utan ett namn

Exempel med namn

Formel och resultat, med namn

Referens

'=SUMMA(A9:A13)

'=SUMMA(Försäljning)

=SUMMA(Försäljning)

Formel

'=TEXT(VTSÖK(MAX(A9:13);A9:B13;2;FALSKT);"åååå-mm-dd")

'=TEXT(VTSÖK(MAX(Försäljning);Säljinfo;2;FALSKT);"åååå-mm-dd")

=TEXT(VTSÖK(MAX(Försäljning);Säljinfo;2;FALSKT);"åååå-mm-dd")

Pris

9 950,00 kr

Försäljning

Säljdatum

2 490,00 kr

2011-03-17

3 990,00 kr

2011-04-02

6 430,00 kr

2011-04-23

2 750,00 kr

2011-04-30

4 470,00 kr

2011-05-04

  • Namntyper

    Du kan skapa och använda flera olika typer av namn.

    • Definierat namn    Ett namn som representerar en cell, ett cellområde, en formel eller ett konstant värde. Du kan skapa ditt eget definierade namn. Dessutom skapas ibland ett definierat namn åt dig i Excel, till exempel när du anger ett utskriftsområde.

    • Tabellnamn    Ett namn på en Excel-tabell som är en samling data om ett särskilt ämne som lagras i register (rader) och fält (kolumner). Excel skapar standardtabellnamnen "Tabell1", "Tabell2" och så vidare, varje gång du infogar en Excel-tabell, men du kan ändra namnen för att göra dem mer meningsfulla.

      Mer information om Excel-tabeller finns i Använda strukturerade referenser med Excel-tabeller.

  • Skapa och ange namn

    Du skapar ett namn genom att använda:

    • Namnrutan i formelfältet    Detta fält används bäst för att skapa ett arbetsboksnivånamn för ett markerat område.

    • Skapa ett namn från ett urval    Du kan på ett enkelt sätt skapa namn från befintliga rad- och kolumnetiketter genom att använda ett urval celler från kalkylbladet.

    • Dialogrutan Nytt namn    Detta är det bästa alternativet när du vill ha större flexibilitet och exempelvis ange en omfattning på lokal kalkylbladsnivå eller skapa en namnkommentar.

    Obs!: Namn använder normalt absoluta cellreferenser.

    Du kan ange ett namn genom att:

    • Skriva det    Skriv namnet, till exempel som ett argument till en formel.

    • Använda Komplettera automatiskt för formel    Använd listrutan Komplettera automatiskt för formel, där giltiga namn automatiskt finns listade.

    • Välja från kommandot Använd i formel    Välj ett definierat namn från en lista som finns tillgänglig från kommandot Använd i formel i gruppen Definierade namn på fliken Formel.

Mer information hittar du i Definiera och använda namn i formler.

Överst på sidan

En matrisformel kan utföra flera beräkningar och sedan returnera ett enstaka resultat eller flera resultat. Matrisformler arbetar med två eller flera uppsättningar värden som kallas matrisargument. Alla matrisargument måste ha samma antal rader och kolumner. Du kan skapa matrisformler på samma sätt som du skapar andra formler, förutom att du trycker på CTRL+SKIFT+RETUR för att lägga till formeln. En del av de inbyggda funktionerna är matrisformler, och måste läggas till som matriser för att rätt resultat ska returneras.

Matriskonstanter kan användas i stället för referenser när du vill ange varje konstant i olika celler i ett kalkylblad.

Beräkna enstaka och flera resultat med hjälp av en matrisformel

Obs!: När du anger en matrisformel infogar Excel automatiskt formeln inom {} (klammerparenteser). Om du försöker ange klammerparenteserna själv visas formeln som text i Excel.

  • Matrisformel som ger ett enda resultat    Den här typen av matrisformel kan förenkla en kalkylbladsmodell genom att flera olika formler kan bytas ut mot en enda matrisformel.

    Exempelvis beräknar följande matrisformel det totala värdet av en matris bestående av aktiekurser och andelar, utan att rader med celler beräknas och de olika aktiernas kurs visas.

    Matrisformel som ger ett enda resultat

    När du anger formeln ={SUMMA(B2:D2*B3:D3)} som en matrisformel multipliceras Andelar och Kurs för varje aktie, och därefter adderas resultaten från var och en av beräkningarna.

  • Matrisformel som ger flera resultat     Vissa kalkylbladsfunktioner returnerar matriser med värden, eller kräver en matris med värden som argument. Om du vill beräkna flera resultat med en matrisformel måste du skriva matrisen i ett cellområde som har samma antal rader och kolumner som det finns matrisargument.

    Anta att du har en given serie på tre försäljningsvärden (i kolumn B) för en serie med tre månader (i kolumn A): då beräknar du med funktionen TREND de rätlinjiga värdena för försäljningssiffrorna. Alla resultat från formeln visas i tre celler i kolumn C (C1:C3).

    Matrisformel som ger flera resultat

    När du skriver formeln =TREND(B1:B3;A1:A3) som en matrisformel ger den tre olika resultat (22196, 17079 och 11962) utifrån de tre försäljningssiffrorna och de tre månaderna.

Använda matriskonstanter

I en vanlig formel kan du ange en referens till en cell som innehåller ett värde, eller själva värdet som då kallas för en konstant. I en matrisformel kan du på samma sätt ange en referens till en matris, eller ange matrisen med värden som finns i cellerna, även kallad matriskonstant. I matrisformler accepteras konstanter på samma sätt som i andra formler, men du måste ange matriskonstanter i ett visst format.

Matriskonstanter kan innehålla tal, text, logiska värden som t.ex. SANT och FALSKT, eller felvärden som #SAKNAS. Olika typer av värden kan finnas i samma matriskonstant, t.ex. {1;3;4\SANT;FALSKT;SANT}. Tal i matriskonstanter kan vara formaterade som heltal, decimaltal eller enligt matematisk notation. Text måste omges med dubbla citattecken, t.ex. "Tisdag".

Matriskonstanter kan inte innehålla cellreferenser, kolumner eller rader av olika längd, formler eller specialtecknen $ (dollartecken), parenteser eller % (procenttecken).

När du formaterar matriskonstanter måste du:

  • Omge dem med klammerparenteser ( { } ).

  • Avgränsa värden i olika kolumner med komman (,). Om du t.ex. vill skriva värdena 10, 20, 30 och 40 skriver du {10;20;30;40}. Den här matriskonstanten kallas för en 1-gånger-4-matris och är likvärdig med en 1-rad-gånger-4-kolumnreferens.

  • Avgränsa värden i olika rader med semikolon (;). Om du vill visa värdena 10, 20, 30, 40 i en rad och 50, 60, 70, 80 i raden under kan du ange en 2-gånger-4-matris: {10;20;30;40\50;60;70;80}

Överst på sidan

När du tar bort en formel tas även resultatvärdena av formeln bort. Du kan dock ta bort enbart formeln och låta det resulterande värdet av formeln visas i cellen.

  • Ta bort formler tillsammans med deras resultatvärden genom att göra så här:

    1. Markera cellen eller cellområdet som innehåller formeln.

    2. Tryck på Delete-tangenten.

  • Ta bort formler utan att ta bort deras resultatvärden genom att göra så här:

    1. Markera cellen eller cellområdet som innehåller formeln.

      Om formeln är en matrisformel markerar du cellområdet som innehåller matrisformeln.

      Så här markerar du ett cellområde som innehåller en matrisformel

      1. Klicka på en cell i matrisformeln.

      2. Klicka på Sök och markera i gruppen Redigering på fliken Start och klicka på Gå till.

      3. Klicka på Special.

      4. Klicka på Aktuell matris.

    2. Tryck på Kopiera i gruppen Urklipp på fliken Start Bild av knapp .
      Bild av menyfliksområdet i Excel

      Kortkommando    Du kan även trycka på CTRL+C.

    3. Klicka på pilen vid Klistra in Bild av knapp i gruppen Urklipp på fliken Start och klicka på Klistra in värden.

Överst på sidan

I följande tabell finns en sammanfattning av några av de vanligaste felen som användare gör när de skriver en formel samt tips om hur du kan undvika fel i formler.

Se till att du ...

Mer information

Matcha alla inledande och avslutande parenteser i formeln   

Alla parenteser i en formel består av matchande par. När du skapar en formel visas parenteserna i färg när du skriver dem.

Använd ett kolon för att ange ett område som du anger i formeln   

Kolon (:) används för att avgränsa referensen till den första och den sista cellen i området. Exempel: A1:A5.

Ange alla argument som behövs   

Funktioner kan ha obligatoriska och valfria argument (visas med hakparenteser syntaxen). Alla obligatoriska argument måste anges. Kontrollera också att du inte har angett för många argument.

Kapsla inte in mer än 64 funktioner i en formel   

Möjligheten att kapsla in funktioner i en formel är begränsad till 64 nivåer.

Omge namn på arbetsböcker och kalkylblad med enkla citattecken    

När du refererar till värden eller celler i andra kalkylblad eller arbetsböcker som har icke-alfabetiska tecken i sina namn måste namnen omges av enkla citattecken ( ' ).

Ta med sökvägen till externa arbetsböcker   

Externa referenser måste innehålla ett arbetsboksnamn och sökvägen till arbetsboken.

Skriv tal utan formatering   

Tal som du anger i en formel bör inte vara formaterad med decimalavgränsare eller dollartecken ($) eftersom komma redan används som argumentavgränsare i formler och dollartecken används för att markera absoluta referenser. I stället för $1,000 bör du t.ex. skriva 1000 i formeln.

Överst på sidan

Har du en specifik fråga om funktioner?

Ställ en fråga i Excel-communityforumet

Hjälp oss att göra Excel bättre

Har du förslag på hur vi kan förbättra nästa version av Excel? Titta i så fall på avsnitten i Excel User Voice

Obs!: Ansvarsfriskrivning för maskinöversättning: Den här artikeln har översatts av ett datorsystem utan mänsklig inblandning. Microsoft erbjuder dessa maskinöversättningar för att hjälpa icke engelskspråkiga användare att ta del av information om Microsofts produkter, tjänster och tekniker. Eftersom artikeln är maskinöversatt kan den innehålla fel i ordval, syntax och grammatik.

Mer information finns i

Översikt över formler i Excel

Hur du undviker felaktiga formler

Hitta och korrigera fel i formler

Kortkommandon och funktionstangenter i Excel

Excel-funktioner (alfabetisk ordning)

Excel-funktioner (efter kategori)

Dela Facebook Facebook Twitter Twitter E-post E-post

Hade du nytta av den här informationen?

Bra! Andra synpunkter?

Hur kan vi förbättra den?

Tack för din feedback!

×